BLOGG. Bloggaren Wohlgart Andersson befinner sig som bekant i Thailand under vintern, men åkte nyligen på ett visumproblem som blev dyrt. Nu funderar Wohlgart på att välja Filippinerna nästa gång. Läs Wohlgarts blogg här.
Jag får väl simma bland delfiner
Jag skrev på www.lindebloggen.com att jag tyckte militären i Thailand sköter landet bra. Jag måste tyvärr dementera delar av det. Man har för två månader sedan gjort om reglerna för visum. Jag har i nio år gjort exakt likadant, varav de senaste fem åren på samma ställe. Men nu är det slut med det har jag fått erfara. När jag var i Kambodja och skulle tillbaka till Thailand, blev jag inte insläppt i landet genom landvägen, utan blev tvungen att flyga tillbaka.
På thaisidan hade jag en dam som väntade som skjutsat mig. Hon hade inte fått de pengar hon skulle, tanken var ju att vi skulle åka hem också. Jag kunde inte komma dit och ge henne dem. En trevlig kambodjan hjälpte mig dock med detta, naturligtvis om jag betalade tip.
De nya reglerna gjorde att jag blev drygt ett dygn försenad, vilket i sin tur gjorde att jag missade travet. Men inte bara det, det blev också betydligt dyrare. En visarun har tidigare kostat omkring 5.000 bath, men nu blev kostnaden omkring 35.000 bath.
Vi fattigpensionärer som inte har 15.000 kr i pension, är tvingade att åka på turistvisum. Om man inte är gift med thaidam, då går det att få ett annorlunda visum. Så nu har jag inte råd att åka på semester denna säsong. Får väl bli en tur till Chantaburi och simma bland delfiner. Blir ungefär som att åka till Alntorps Ö i Nora, som vi ofta gjorde när barnen var små.
Hur tänker militären här egentligen? Vad är skillnaden på att åka landvägen eller att flyga, mer än en kostnadsfråga? De har skapat en idiotisk regel för oss som vill övervintra i Thailand! Det kommer att skrämma bort många, jag vet redan två som börjat åka till Filippinerna istället! Men det är kanske det de vill, landet är överetablerat på många ställen. Filippinerna är dessutom billigare, Thailand börjar bli dyrt på sina ställen.
Jag såg för några år sedan massor med nybyggda hotell i Vietnam, här förbereder man sig verkligen att ta emot turister från Thailand. Även Kambodja vill ha oss turister nu när Thailand krånglar till reglerna. Träffade några trevliga och hjälpsamma cambodjaner vid immigration som med glädje gillade militärens regler. Jag blev hembjuden till en av dem och vi satt där och drack öl på kvällen. Ölen är förresten billig, jag lämnade fram 100 bath och fick för det 6 st. 33cl burkar.
Men det skulle bli mer problem. När jag skulle ta ut pengar vid flygplatsen så tog bankomaten kortet. Det gick åt 20 USD för att muta bankpersonal att komma och ta ur kortet. Jag var tacksam för att de inte begärde mera! Vad skulle jag göra, hade inte mycket att välja på. Kunde ju inte gärna vara kvar till måndagen och lösa ännu en biljett, när jag nu redan betalt för lördagsturen.
Har ett nytt bankkort, men det låg i bilen några minuter i starkt solsken, så kortet är lite ojämnt. Så nu ska jag försöka få ut ett nytt kort som sonen kan ta med sig hit, han kommer den 5 januari. Men då är det väl något med att han inte får ut ett nytt kort förstås. För djävlas det kan det, det har jag lärt mig.
Lite som att åka i Skåne
Men inget ont som inte har något gott med sig. Jag fick nu 3 timmars bilresa genom landet för att ta mig till närmaste flygplats, och fick se lite annat än bara gränshandeln. Det påminde lite om att åka genom Skåne, tyckte jag. Här var åkrar, det var mera åkrar, åkrar som var milslånga, åkrar så långt ögat kunde se.
Vi åkte också igenom några större samhällen och man ser att det är ett fattigare land än Thailand. En sak förbryllade mig dock. Av de cirka 15 talet grävmaskiner jag såg efter vägen var det bara en som inte var en Caterpillar. Hur kan ett land som Kambodja ha råd att köpa så dyra maskiner som Caterpillar? Svaret jag fick var att Caterpillar licenstillverkas i Kambodja, det förklarade ju saken.
Jag såg också väldigt roliga modeller av motorbikes, hade tråkigt nog ingen kamera med mig. Men jag hoppas kunna återkomma med det när jag tagit kort. Man hade satt en dragkrok bakom sadeln, såg farligt ut om man skulle bli påkörd bakifrån, om vagnen hakar ur sitt fäste, då får chauffören vagnens dragstång i ryggen! Olika vagnar fanns att sätta dit vissa med flak av olika slag, vissa för persontransporter. Det fick mig att tro att man har ett lastväxlarsystem för motorbikes i Kambodja. En kul grej för en som intresserar sig för sånt!